top of page

ATP mätning

ATP mätningar med Avista

 

ATP-mätningar (Adenosintrifosfat-mätningar) används inom lokalvård för att objektivt mäta hur rena ytor verkligen är ur hygienisk synvinkel, inte bara hur de ser ut. ATP finns i alla organiska rester (t.ex. bakterier, hudceller och matrester), vilket gör metoden särskilt viktig i miljöer med höga hygienkrav som skolor, vård och sjukhus.

Varför ATP-mätningar är viktiga

  • Ger snabb och objektiv återkoppling på städkvalitet

  • Avslöjar osynlig smuts som inte syns vid okulär kontroll

  • Minskar risken för smittspridning

  • Säkerställer att städmetoder och kemikalier fungerar

  • Skapar ett faktabaserat underlag för kvalitet, ekonomi och utbildningsinsatser

 

Hur ATP-mätningar genomförs

  1. Val av mätpunkter
    Högfrekventa kontaktytor som handtag, bänkar, spolknappar, sängbord och strömbrytare väljs ut.

  2. Provtagning
    Ytan torkas av med en ATP-svabb enligt standardiserad metod.

  3. Avläsning
    Svabben placeras i en mätare (luminometer) som inom sekunder visar ett värde i RLU (Relative Light Units).

  4. Bedömning mot gränsvärden
    Exempel (kan variera beroende på verksamhet):

    • <100 RLU = Godkänd hygiennivå

    • 100–300 RLU = Acceptabel men förbättring krävs

    • 300 RLU = Underkänd

Uppföljning av resultat

  • Resultaten dokumenteras per lokal, yta och tillfälle

  • Jämförelse görs över tid för att se trender

  • Koppling görs till städschema, metod och ansvarig personal

  • Avvikelser analyseras (metod, tid, utrustning, utbildning)

 

Framtagande av handlingsplan

En handlingsplan bör innehålla:

  • Identifierad brist: T.ex. höga RLU-värden på handtag

  • Orsak: Fel metod, för låg frekvens, bristande utbildning

  • Åtgärd: Justerad städfrekvens, ändrad metod, utbildning

  • Ansvar: Arbetsledare/lokalvårdare

  • Tidsplan: När åtgärden ska vara genomförd

  • Uppföljning: Ny ATP-mätning efter åtgärd

 

Effekt för verksamheten

Genom att använda ATP-mätningar systematiskt kan verksamheten:

  • Styra städningen dit den gör mest nytta

  • Höja kvalitet och patientsäkerhet

  • Undvika onödigt omarbete

  • Skapa balans mellan hygienkrav och kostnader

bottom of page